OM DINOSAURIER

OM DINOSAURIER

Källa: Ung Fakta

En myllrande mångfalld av livsformer har utvecklats i världen men få djurarter kan mäta sig med de utdöda dinosarierna när det gäller variationsrikedom, storlek och storslagenhet. Dom härskade på jorden i över 150 miljoner år, och deras ättlingar lever fortfarande runt omkring oss.

FORSKNING

Allt det man vet om dinosaurierna kommer från forskare som kallas för paleontologer. Det är de som till exempel gräver upp fossil (ben och spår efter utdöda djur och växter). Sedan försöker de räkna ut hur djuret såg ut och hur det levde.

När man först skulle beskriva dinosaurierna trodde man att de såg ut som stora ödlor eller krokodiler. De fick därför namnet dinosaurier, vilket betyder “fruktansvärda ödlor”. Nu vet man att de var smidiga djur. Många gick på två ben och var väldigt snabba.

DINOSAURIERNAS ANKOMST

Man tror att de första riktiga dinosaurierna dök upp för ungefär 250 miljoner år sedan. Under de 165 miljoner år som följde, utvecklades dessa till en mängd olika sorters djur. När man jämför många av dem kan det vara svårt att tro att de faktiskt var släkt. Man kan tack vare paleontologernas forskning dela upp dem i olika grupper.

Det finns köttätare och det finns växtätare. Det finns dinosaurier med hårda svansar eller mjuka svansar. Men oftast delar man in dem efter vilka höftben de hade. Fågellika eller ödlelika. Man är fortfarande inte riktigt säker på hur släktträdet ska se ut.

Det finns flera olika förslag. Efterhand som man hittar mer fossilt material och därtill mer kunskap så gör man vetenskapliga förflyttningar. Det sägs att det inte finns någon annan vetenskap där man bråkar så mycket som i paleontologin.

DILOPHOSAURUS
Det här var en liten, primitiv ceratopsier som saknade horn. De flesta forskare är övertygade om att det här är förfadern till alla senare ceratopsier.

Den är känd från fossil där man hittat förstenade ägg i hela bon, så man vet rätt väl hur de levde.

Tårna var som gjorda för att gräva i torr och hård mark. Huvudet var tungt och benen och ryggen därför kraftiga. Bettet var otroligt hårt och fick fungera som försvar mot de mindre köttätare som jagade Protoceratops.

Protoceratops rörde sig i flockar, gärna i sällskap av de stora sauropoderna.
AMARGASAURUS
Det här var en liten, primitiv ceratopsier som saknade horn. De flesta forskare är övertygade om att det här är förfadern till alla senare ceratopsier.

Den är känd från fossil där man hittat förstenade ägg i hela bon, så man vet rätt väl hur de levde.

Tårna var som gjorda för att gräva i torr och hård mark. Huvudet var tungt och benen och ryggen därför kraftiga. Bettet var otroligt hårt och fick fungera som försvar mot de mindre köttätare som jagade Protoceratops.

Protoceratops rörde sig i flockar, gärna i sällskap av de stora sauropoderna.
PLATEOSAURUS
Plateosaurus är den prosauropod som man vet mest om. Det finns gott om fossil över hela Europa. Här i Sverige till exempel, har man hittat fotspår i Skåne.

Plateosaurus var ett kraftigt, men smidigt djur. Man tror att vuxna individer vägde uppåt ett ton. Bakbenen var mycket starka, liksom den långa svansen. De hade stor nytta av svans och ben då de reste sig upp för att äta från höga trädgrenar.

Framfötterna hade fyra mindre fingrar och en stor tumme, försedd med en jättelik klo. Kanske användes denna klo till att gräva fram rötter, men passar också bra som försvar mot rovdjur.

Plateosaurus levde tillsammans i mindre flockar.
TRICERATOPS
Denna ceratopsier var en av de största och sista i sitt släkte. Den är också en av de mest berömda dinosaurierna.

Det kraftiga huvudet utgjorde nästan en tredjedel av kroppslängden. Hornen bakom ögonen var över 90 cm långa.

Då Triceratops stångade till en anfallande rovdinosaurie begravde den hornen djupt i motståndarens kropp, och lyfte honom högt över marken.
Det finns inget djur idag som kan mäta sig med styrkan och raseriet hos en vuxen Triceratops. Möjligen några kraftfulla fordon.
TYRANNOSAURUS REX
Tyrannosaurus var den sista och största av rovdinosaurierna att utvecklas. Det är svårt för oss att förstå vilket jättemonster det här var. Har man haft tur att stå bredvid ett skelett på ett museum är det förstås en annan sak.

Huvudet var så stort att ett barn skulle kunna krypa in i dess gap. Tänderna var knivskarpa och stora som bananer. De mycket kraftfulla benen kunde ge den springande tyrannosaurien fart nog att hinna upp de flesta byten i samma storlek. Ändå gissar man att hela djuret vägde så mycket som 6,5 ton. Ni kan ju tänka er oväsendet och hur jorden skakade när en rasande Tyrannosaurus kom farande i ca 30 km/tim! Hur tyrannosaurierna jagade är man inte riktigt på det klara med.
SPINOSAURUS
När Spinosaurus hittades 1912 gjorde den sensation. Det visade sig att den haft ett högt segel på ryggen, troligen för att med hjälp av solvärme kunna kontrollera sin kroppstemperatur.

Blodkärlen i Spinosaurus segel fångade upp värmen och gjorde att dessa djur kom igång tidigare på dagen än andra.

Spinosaurus är troligen den största köttätare som någonsin funnits. Huvudet var också något mer likt krokodilens. Detta kan betyda att Spinosaurus åt fisk. Men detta räckte inte för att föda ett så stort djur. Den måste ha jagat andra byten också. Tyvärr finns inte fossilen efter Spinosaurus kvar. De förstördes under andra världskriget, då ett bombplan sprängde det tyska museum där de förvarades.
VELOCIRAPTOR
Velociraptor hade många yttre likheter med den lilla köttätaren Archeopteryx, som var fjäderklädd. Vissa forskare tror att också Velociraptor hade fjädrar, men det finns inga bevis på detta.

Den hade ganska långa och rörliga armar. Huvudet var långsmalt och trubbigt. Tänderna var mycket smala och gjorda för att skära, inte att tugga. Troligen bet den av stora stycke kött och svalde dem hela.

Det finns ett berömt fossil från Gobiöknen som visar en Velociraptor hopslingrad med växtätaren Protoceratops. De bägge djuren har kämpat till döds och sedan blivit begravda i sanden.
DILOPHOSAURUS
Dilophosaurus var ett släkte av tidiga köttätande theropoda dinosaurier som levde under juraperioden. Släktet innehåller endast en art, D. wetherilli, men har tidigare innehållit andra som senare klassificerats in i andra släkten (exempelvis Sinosaurus). Fossila kvarlevor av Dilophosaurus har endast påträffats i Arizona..

Dilophosaurus var en av de största rovdinosaurierna för sin tid med en längd på runt 7 meter och är känd för sina två kammar, ett drag som även påträffats i andra tidiga rovdinosaurier såsom den närbesläktade Dracovenator.

IGUANODON
Iguanodon var ett släkte av dinosaurier under krita. Släktet räknas till familjen iguanodonter som i sin tur tillhör en större grupp kallad ornithopoder och huvudordningen ornithischier (jmf saurichier). Samtliga arter i släktet Iguanodon var växtätare.

Iguanodon namngavs redan år 1822 av läkaren och geologen Gideon Mantell. Iguanodon är därmed tillsammans med köttätaren Megalosaurus den dinosaurie som först blev namngiven, hela 20 år innan ordet dinosaurie skapades av engelsmannen sir Richard Owen. Iguanodon är numera en av de mest välkända dinosaurierna och man känner till ett stort antal arter inom släktet.
previous arrow
next arrow
Slider

TRE TIDSÅLDRAR

Jordens historia är uppdelad i olika tidsåldrar. Dinosaurierna fanns under tre av dem. Trias, Jura och Krita.

Under Trias (251-199 miljoner år sedan) var klimatet mycket torrt. Det var många reptiler som försvann, men dinosaurierna hade lätt att vänja sig och klarade sig bra. Under Jura (199-146 miljoner år sedan) blev klimatet fuktigare. Det fanns stora djungler och träskmarker, med mycket mat för växtätare. Alla dinosauriegrupper växte och blev mycket större. Under Krita (146-65 miljoner år sedan) dök det upp många nya växtsorter som man kan se ännu idag, bland annat barrträd och blommor.

DINOSAURIERNA FÖRSVINNER, NÄSTAN

Det finns inga dinosaurier idag. Om dinosaurierna funnits kvar hade inte människan utvecklats. Men vad hände med dem? Forskarna vet faktiskt inte. En teori säger att nya växter som kom under krita inte passade de växtätande dinosaurierna. Därför började de dö. Då hade ju inte heller köttätarna någon mat.

Andra forskare tror att klimatet förändrades och blev kallare. Man starkaste teorin tror att en stor meteorit kraschat in i jorden. Luften blev då så full med damm och aska att solens strålar inte kunde tränga igenom. Det skulle bli så kallt och svårt att andas att de dog. Man har hittat spår efter meteoriter som man tror kan ha kraschat under den här perioden.

DE ÖVERLEVANDE

Bland dem som överlevde massdöden, fanns fåglar och små näbbmusliknande däggdjur. Nu för tiden tror man att de är dinosauriernas närmsta släktingar. Däggdjuren började växa och tog snart över jorden som den starkaste livsformen. 

Men dinosaurierna lever vidare i böcker, filmer och leksaker. Och nya fakta om dinosauriernas liv kommer hela tiden.